Flyktingamnesti 2005

för upprättelse och uppehållstillstånd

Ett 80-tal deltog vid
apellmötet på torget.


Många krävde en allmän
flyktingamnesti!

Här en ung flyktings tal:


Jag välkomnar och tackar alla som har
kommit, och varit med.

Själv vill jag som en representant för flyktingbarn och ungdomar i Älvsbyn,
- säkert likadant på andra ställen också-
lägga fram några av våra problem och
ifrågasätta Sverige för våra rättigheter
som de sägs att vi har, precis som andra
svenska barn och ungdomar.

Ifrågasätta dem för vår framtid.

Varför får inte vi också ha rätt till ett tryggt
och garanterat liv? Ett liv bort ifrån hat, ett liv
bort ifrån skräck och hunger o törst och krig?
Ett liv bort ifrån att tvingas sluta med skolan
och börja arbeta redan i barnaålder för att
kunna försörja familjen.

Hur länge skall vi behöva tänka på vad
beslutfattarna kommer att fatta och vad som
kommer att hända med oss om det är
negativt?
När ska vi kunna koncentrera oss på skolan
och våra intressen utan att behöva tänka på
situationen och hur framtiden kommer att bli?

När ska vi kunna skapa vänner och vänskap
både med svenskarna och andra flyktingar
utan att behöva vara rädd för att komma nära
dem och sen vara tvungna att lämna dem eller
vara tvungna till att skiljas åt bara så där?

Hur länge skall vi behöva tänka och drömma
varenda natt om vad vi har varit med om och
vara rädd för att det skall hända igen och
ännu värre om vi får negativt eller blir utvisad?

Just nu har vi tre barn som är apatiska här i
Älvsbyn, Karim, Julja och Alamed heter dom,
ingen av dom orkar ens gå i skolan. De här
barnen och många andra barn har varit med
om de här problemen och mycket mer.

Vi är inte trygga, kan inte som svenska barn leka och försöka med skolan och betygen
och göra någonting på fritiden, därför att vi
är hotad om avvisning till våra hemländer
och där väntar mord och döden på oss.

De här och många andra problem som vi
både fysiskt och psykiskt har fått och får
fortfarande är ni helt och hållet ansvariga för. Nu räcker det! Vi vill leva normalt och precis
som andra barn och ungdomar, leva tryggt och bra här i Sverige.

Del av tal av Ivan Lundberg, Pastor

Vi är samlade här idag för att protestera mot den inhumana flyktingpolitik som förs, och lyfta upp kravet på en generell flyktingamnesti. Vi vill inte längre ha en politik som sätter människors liv på spel.

Den svenska flyktingpolitiken är inte human. Den svenska flyktingpolitiken är inte generös. Den är brutal, orättvis och rättsosäker.
Därför kräver vi idag en flyktingamnesti åt alla.

Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention och därmed lovar Sverige att vi ska ge en fristad åt de personer som har sådana flyktingskäl som beskrivs i konventionen. ..men vi ser att de bryr man sig inte om.

Det är hög tid att återupprätta en human asyl- och flyktingpolitik. Då är en "nollställning" - det som också kallas flyktingamnesti - för
alla dem som har tillbringat år av ovisshet och fruktan i en osäker asylprocess, en viktig del.

- En nollställning skulle också förhindra att den nya rättsordningen belastas på ett orimligt sätt av ansökningar från den gamla ordningen.

- Vi borde försöka rätta till, om än retroaktivt  att sjuka barn skickas ut ur vårt land eller att familjer på grund av en allt hårdare praxis tvingats under jord till en desperat tillvaro.

Vi vädjar än en gång till de riksdagsledamöter som sagt nej.

SÄG Ja till flyktingamnesti NU!


      <<< Åter till startsida













...